Om
Skriv ihop är en svensk redaktion som förklarar när ord ska skrivas ihop och när de ska stå isär. Vi samlar verkliga särskrivningar från skyltar, menyer och annonser, och vi förklarar vilken regel som avgör varje fall. Målet är enkelt: du ska slippa googla samma fråga en gång till.
Sajten vänder sig till alla som skriver svenska i vardagen. Därför skriver vi utan pekpinnar och utan språkvetenskaplig jargong. I stället visar vi testet du använder, exemplet som gör regeln tydlig och källan som ligger bakom rekommendationen.
Varför särskrivningar ställer till problem
Svenskan bygger nya ord genom att foga ihop befintliga ord, och därför hör leden i en sammansättning ihop till en enhet. Ett mellanslag mitt i ordet delar upp den enheten i två självständiga ord. Läsaren tolkar då det första ordet som en beskrivning av det andra, och betydelsen blir en annan trots att alla bokstäver står kvar.
Ibland blir resultatet bara otydligt, men ibland säger texten raka motsatsen till vad avsändaren menade. En skylt med rök fritt uppmanar besökaren att röka så mycket hen vill, medan rökfritt förbjuder rökning. Ett enda mellanslag skapar alltså hela skillnaden.
Samtidigt är särskrivning inte alltid fel. Står det första ordet som ett självständigt adjektiv hör orden isär, exempelvis en gammal bil eller en sjuk sköterska. Skillnaden mellan de två fallen förklarar vi i guiden vad särskrivning är.
Så arbetar redaktionen
Varje sida på Skriv ihop följer samma arbetsgång. På så sätt vet du vad som ligger bakom en rekommendation, och du kan kontrollera uppgiften på egen hand om du vill.
- Vi samlar verkliga exempel: Särskrivningarna kommer från skyltar, menyer, annonser och förpackningar som någon faktiskt har publicerat.
- Vi kontrollerar regeln: Vi stämmer av varje rekommendation mot Svenska skrivregler, Språkrådets frågelåda och Svenska Akademiens ordböcker.
- Vi förklarar varför: Du får inte bara veta vad som är rätt, utan också vilket test som avgör saken och hur du använder det själv.
- Vi uppdaterar när något ändras: Språkrådet justerar sina rekommendationer över tid, och då skriver vi om det berörda avsnittet.
Varje sida visar dessutom vem som har skrivit texten och när vi senast gick igenom den. Ser du ett datum som ligger långt tillbaka i tiden betyder det att innehållet har stått sig, inte att vi har glömt sidan.
Källorna vi utgår från
Vi hittar inte på egna regler. I stället lutar vi oss mot de källor som språkvårdare, förlag och myndigheter faktiskt använder, och vi anger vilken källa som gäller när ett fall är omtvistat.
| Källa | Så använder vi den |
|---|---|
| Svenska skrivregler | Handboken som Språkrådet ger ut, senast i fjärde upplagan från 2017. Vi använder den för skrivtekniska frågor, exempelvis hop- och särskrivning av uttryck som i dag. |
| Språkrådets frågelåda | Vi kontrollerar rekommendationer i Frågelådan hos Institutet för språk och folkminnen, som svarar på frågor om skrivregler, grammatik och uttal. |
| Svenska Akademiens ordböcker | Vi slår upp stavning, böjning och betydelse i SAOL, SO och SAOB på svenska.se när frågan gäller ett enskilt ord. |
| Forskning och språkvetenskaplig litteratur | Vi hänvisar till studier och artiklar när frågan gäller varför fel uppstår, snarare än vad som är rätt form. |
Saknas ett ord i ordböckerna betyder det inte att ordet ska särskrivas. Svenskan bildar nämligen nya sammansättningar hela tiden, och därför hinner ingen ordlista med. I sådana lägen faller vi tillbaka på testen i stället för på uppslagsordet.
En tumregel som räcker långt
Den snabbaste kontrollen är att böja uttrycket i plural. Böjer du båda orden hör de isär, som i en skum tomte och två skumma tomtar. Böjer du bara det sista ordet är uttrycket en sammansättning i ett ord, som i en skumtomte och två skumtomtar.
Vill du prova direkt finns vårt verktyg Ordparskollen på startsidan. Du skriver in ordparet du funderar på och får rätt form, betydelsen av den särskrivna varianten och vilket test som avgör saken.
Vad du hittar på sajten
Innehållet är uppdelat i guider som förklarar reglerna och exempelsidor som visar hur fel ser ut i verkligheten. Börja med grunderna, och gå sedan vidare till fördjupningarna.
- Vad är särskrivning? Definitionen och de vanligaste feltyperna.
- Sammansatta ord Så skapar svenskan nya ord av gamla.
- Sammansatta ord som ofta skrivs isär Orden som ställer till det mest.
- Roliga särskrivningar Samlingen med förklaring till varje skylt.
- Särskrivningar Översikt med fler exempel från skyltar och annonser.
- Språkriktighet Vad som räknas som korrekt svenska och vem som bestämmer det.
Utöver särskrivning skriver vi om ord som många blandar ihop, om meningsbyggnad och om ordbildning. Är du nyfiken på hur långt en sammansättning kan drivas hittar du svaret i artikeln om längsta svenska ordet, och grunderna i satsbyggnad förklarar vi i vad en mening är.
Vem skriver på Skriv ihop?
Filip Lindholm är skribent och redaktör på Skrivihop.se. Han skriver om svensk grammatik, stavning och vanliga språkfrågor med målet att göra regler och uttryck enkla att förstå. Dessutom har han ett särskilt intresse för ord som ofta blandas ihop.
Redaktionen är liten, och därför läser samma person både frågor, tips och rättelser. Med andra ord vet du alltid vem som står bakom texten. Du hittar hela produktionen samlad bland Filips artiklar.
Så rättar vi fel
Ingen sajt blir helt felfri, och därför tar vi tacksamt emot invändningar. Hittar du en felaktig uppgift, en trasig länk eller en formulering som blivit missvisande, så mejla oss och beskriv vilken sida det gäller.
Vi kontrollerar därefter uppgiften mot våra källor. Stämmer din invändning rättar vi texten och uppdaterar datumet på sidan. Hela rutinen står beskriven på kontaktsidan, tillsammans med våra mejladresser och svarstider.
Vanliga frågor om Skriv ihop
Vem står bakom Skrivihop.se?
Skriv ihop drivs av en liten svensk redaktion, och Filip Lindholm ansvarar för innehållet. Varje sida anger vem som har skrivit texten och när vi senast granskade den. Kontaktuppgifter till redaktionen hittar du på kontaktsidan.
Bestämmer ni vad som är rätt svenska?
Nej. Vi återger de rekommendationer som Språkrådet och Svenska Akademien ger ut, och vi hänvisar alltid till källan. Vill du ha ett auktoritativt besked i en enskild fråga vänder du dig direkt till Språkrådets frågelåda.
Var kommer exemplen ifrån?
Exemplen kommer från verkliga skyltar, menyer, annonser och förpackningar. En del fotograferar vi själva, medan andra kommer in från läsare. Vi publicerar bara bilder som fotografen själv har skickat in.
Kan jag skicka in en särskrivning?
Ja, gärna. Använd formuläret på kontaktsidan och berätta samtidigt var du såg skylten. Sammanhanget gör nämligen ofta exemplet både roligare och tydligare.
Erbjuder ni språkgranskning?
Nej, vi granskar inte längre texter åt läsare. Däremot förklarar vi gärna en enskild regel. Gäller frågan stavning eller böjning av ett ord slår du snabbast upp det i Svenska Akademiens ordböcker.
Hur ofta uppdaterar ni innehållet?
Vi går igenom sidorna löpande och skriver om avsnitt när en rekommendation ändras eller när en förklaring kan bli tydligare. Datumet överst på varje sida visar när vi senast gick igenom texten.
