Allt du vill veta om struntprat och dess färgstarka synonymer

Struntprat. Ett ord som kan få vilken diskussion som helst att svänga åt ett nytt håll – ofta till det absurda. Men vad betyder det egentligen, hur används det i svenskan, vilka synonymer finns det och varför verkar vi ha så många olika sätt att säga samma sak?

Vad betyder struntprat egentligen?

Struntprat är ett ord som används för att beskriva något som uppfattas som nonsens, oväsentligt eller helt enkelt falskt. Det kan handla om överdrivna påståenden, vilseledande information eller bara meningslöst prat som inte leder någonstans. När någon säger ”det där är bara struntprat” menar de ofta att det som just sagts saknar verklighetsförankring eller är tramsigt.

Exempelvis kan någon kalla rykten på arbetsplatsen för struntprat, eller avfärda politiska utspel med samma begrepp. Det är ett ord laddat med skepticism – ett sätt att stänga dörren till något som känns irrelevant eller direkt befängt.

Synonymer till struntprat – en hel ordbok av nonsens

Det svenska språket är rikt på ord för att beskriva tomt prat. Här är några av de mest användbara och färgstarka synonymerna till struntprat:

• Snicksnack, snack, prat – vardagliga och ofta lättsamma sätt att uttrycka oväsentligt prat.
• Skitsnack, skitprat, dynga, dravel – mer kraftfulla och nedsättande.
• Flumsnack, dösnack, trams, larv – visar att pratet saknar logik eller mognad.
• Bubbel, bludder, blarr, blaj – nästan poetiska i sin ljudbild.
• Jidder, dilleri, fjöskighet, slidder – folkliga och ibland humoristiska uttryck.
• Gallimatias, abrakadabra, persilja, rappakalja – ord som gränsar till det absurda och fantasifulla.
• Pladder, babbel, tjatter, sladder – ord som signalerar överdrivet eller oönskat prat.
• Svammel, vrövel, nys, nonsens – uttryck som ifrågasätter sanning eller mening.

Dessa synonymer är mer än bara ord – de speglar vår kultur, vår humor och vår inställning till kommunikation.

När används struntprat i vardagen?

Struntprat dyker upp överallt – i media, på jobbet, på fester, i debatter och i vardagliga samtal. Du kanske har hört frasen: ”Det är bara nys.” Det betyder inte att någon nyser, utan att påståendet anses vara helt osant. På samma sätt används uttrycket ”prata i nattmössan” om någon säger något riktigt tokigt, gärna med ett leende.

Här är några exempel på hur struntprat kan användas i olika sammanhang:

• En politiker som avfärdar anklagelser: ”Det där är kvalificerat struntprat.”
• En vetenskapsdebatt där någon avfärdar alternativmedicin: ”Påståendena om att juicen förebygger cancer är bara nys.”
• En kollega som försöker få dig att tro något osannolikt: ”Du pratar persilja nu.”

Att använda ord som struntprat, trams eller rappakalja blir ofta ett sätt att snabbt visa att man inte köper argumentet – ett retoriskt verktyg som både provocerar och underhåller.

Uttryck och ordspråk relaterade till struntprat

Det svenska språket kryllar av uttryck som handlar om prat utan substans. Här är några klassiker du säkert hört:

• ”Det är bara nys” – Alltså osanning, ofta använd i debatter.
• ”Prata i nattmössan” – Att säga något obegripligt eller rent av tokigt.
• ”Prata persilja” – Ett folkligt och skämtsamt sätt att säga att någon snackar nonsens.

Sådana uttryck är inte bara underhållande – de säger mycket om hur vi värderar sanning, relevans och kommunikation i vardagen.

Användarnas bidrag – mer än bara goja

Svenska språket utvecklas ständigt, och användarna själva är med och formar det. Flera folkliga och kreativa uttryck för struntprat har dykt upp i moderna sammanhang:

• Blaha – ett lite gammaldags men fortfarande användbart ord.
• Jams, lappri, jolt – ovanliga men färgstarka uttryck för prat utan innehåll.
• Smörja – ett ord som ofta används om skriven text, till exempel ”den där artikeln var bara smörja”.

Det finns också humoristiska nybildningar som ”djungeltelegraf” för löst skvaller eller ”dillande” för överdrivet pladdrande. Här speglar språket hur vi ofta vill ha distans till det oseriösa – samtidigt som vi njuter av själva uttryckets kreativitet.

Motsatsord till struntprat – när orden faktiskt betyder något

Det kanske mest intressanta med struntprat är att det har tydliga motsatser. När någon säger något klokt, insiktsfullt eller välformulerat, då befinner vi oss i en helt annan värld – den av sentenser och visdomsord.

• Sentens – Ett kort, kärnfullt uttryck med djup innebörd.
• Visdomsord – Något man bär med sig i livet, till skillnad från snömos och blaj.

Att kontrastera struntprat mot visdomsord hjälper oss förstå hur viktigt det är att kunna värdera innehåll – särskilt i en tid där information flödar fritt men inte alltid är pålitlig.

Struntpratets roll i media och politik

Det går inte att skriva om struntprat utan att nämna politiken. Många menar att det mesta som sägs i valrörelser, presskonferenser och sociala medier ofta kan avfärdas som strunt, babbel eller rent gallimatias. Det handlar inte alltid om lögn – utan snarare om överdrifter, avledningar och tomma löften.

Ett intressant exempel är när Göteborgs-Posten följde politiker på sociala medier och kom fram till att det mesta de skrev var ”rent struntprat”. Det säger något om hur svårt det är att navigera i informationssamhället – och hur viktigt det är att kunna känna igen pladder från verkligt innehåll.

Därför älskar vi att säga struntprat

Det kanske mest fascinerande med alla dessa ord – från snicksnack till abrakadabra – är hur ofta vi använder dem för att skapa avstånd, skratta åt det absurda eller helt enkelt avsluta en diskussion. Det är en ventil för frustration, en humoristisk gest och ibland ett vapen i debatten.

Och just därför fortsätter orden att leva vidare. För när någon säger ”det där är struntprat”, då vet du direkt vad de menar – oavsett om de väljer att kalla det pladder, dösnack, tjafs eller rappakalja. Och det är just det som gör synonymer till struntprat så underbart användbara.